Search results

På torsdagen inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnet Work, Technology and Social Change (WTS) vid Lunds universitet. – Arbetsmiljöhögskolan har varit framgångsrik och har nu växt ur sin kostym. Med det nya centrumet hoppas vi att kunna fortsätta expandera och attrahera finansiärer för nya spännande forskningsuppdrag, säger Måns Svensson, ny

https://www.lu.se/artikel/arbete-teknologi-och-social-forandring-studeras-vid-nytt-centrum - 2025-11-16

Idag har ett nytt EU-projekt i programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerak (ÖKS) beviljats. Hanseatic League of Science (HALOS) – bygger ett unikt samarbete mellan Hamburg och sydvästra Skandinavien, knyter samman de fyra, i sig unika forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS, DESY samt European XFEL och skapar ett centrum för integrerad världsledande Life Science innovation och forskning. HALOS löper ö

https://www.lu.se/artikel/halos-ett-unikt-samarbete-inom-life-science-med-max-iv-ess-desy-och-european-xfel-i-fokus - 2025-11-16

Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor som sannolikt bidrog till att flugorna en gång i tiden flyttade in hos människor. –

https://www.lu.se/artikel/sa-hamnade-flugorna-i-vara-fruktfat - 2025-11-16

Mindre spill. Ökad kvalitet. Lägre miljöbelastning. Säkrare arbetsmiljö. Med koll på graderna, alltså på hur mycket oönskat material som uppstår i samband med exempelvis skärande bearbetning i tillverkningsindustrin, finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra. Men kunskapen på området är begränsad. Det vill Henrik Persson på LTH ändra på. Av: Sven-E Lindberg Henrik Persson är civilin

https://www.lu.se/artikel/koll-pa-graderna-kan-vassa-konkurrenskraften - 2025-11-16

Spadar, borstar och dammiga utgrävningsplatser? Det är nog mångas bild när de tänker på arkeologi. Men ämnesområdet har under de senaste årtiondena utvecklats som aldrig förr och inbegriper numera metoder som 3D-modellering, rumsanalys och till och med laserskannrar och multispektrala  sensorer fästa på drönare. Nicolo Dell'Unto är forskare vid Lunds universitet och tillhör den växande skara av ar

https://www.lu.se/artikel/arkeologiska-fynd-utan-att-grava - 2025-11-16

Idag lanserar Lärosäten Syd sitt gemensamma Brysselkontor med ett symposium för ett hundratal inbjudna representanter från EU-institutioner, lärosäten och andra forsknings- och innovationsaktörer. Syftet med kontoret är att universiteten inom Lärosäten Syd ska bli mer aktiva i att påverka policyprocesser, synliggöra forskning och forskare samt öka samarbetet med olika aktörer. Ett övergripande mål

https://www.lu.se/artikel/larosaten-syd-lanserar-kontor-i-bryssel - 2025-11-16

En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot cancer. Studien som publiceras i Science Immunology har letts av forskaren och Wallenb

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-immunsystemet-kontrolleras - 2025-11-16

Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en långtur till Portugal. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Det tematiska samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen vill påverka framtidens bostadspolitik och bo

https://www.lu.se/artikel/ge-svangrum-aldrandet - 2025-11-16

Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. Men frågan är om det finns en risk för övertro på algoritmerna. Året var 1988. Axelv

https://www.lu.se/artikel/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2025-11-16

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning.Inriktningen började av en slump: Dåvarande profess

https://www.lu.se/artikel/ai-borjar-med-matematik - 2025-11-16

Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensanalys för att uppskatta hälsoeffekterna av en hypotetisk miljözon i Malmö. Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär de

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2025-11-16

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2025-11-16

Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus. Hon är också ansvarig för den nu prisade studien, ”The T-REX trial: Tailored regional e

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2025-11-16

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom diabetisk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-11-16

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-11-16

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-11-16

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-11-16

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-11-16

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-11-16

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-11-16